Arv och arvskifte

Publicerat den
arvsskifte

Arvsskifte handlar om hur man fördelar den avlidnes tillgångar enligt lagen. Bröstarvinge har rätt till sk laglott dvs en andel i kvarlåtenskapen som hen i regel har anspråk på att ovillkorligen få.

Vad är arvsrätt – vem ärver vem?

Arvsrätt är den samlande beteckningen på de bestämmelser som reglerar hur kvarlåtenskapen efter en person som avlidit fördelas. Arvsrätten kan fördelas med testamente, enligt den avlidnes vilja, men den kan även regleras i lag.

Om den avlidne var gift är huvudregeln att den efterlevande maken ärver före bröstarvingarna om de är makarnas gemensamma barn. Det gäller dock inte om det pågår en skilsmässa mellan makarna.

Makarnas gemensamma barn har rätt till arv om de överlever den efterlevande föräldern. Den efterlevande maken får då kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Vilket betyder att maken får göra vad han eller hon vill med egendomen under sin livstid – även förbruka den helt och hållet – men däremot inte bestämma över den genom testamente.

Om den avlidne inte var gift och arvslotten

I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (biologiska barn, adopterade barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare) som ärver. Om något av barnen har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn. Varje gren får lika stor lott.

Det finns en legal ordning där man delar in den avlidnes släktingar i olika klasser för att avgöra vem som har rätt till vad. Närmare släktingar ärver före mindre närstående.

  • Första arvsklassen: den avlidnes barn och avkomlingar
  • Andra arvsklassen: Den avlidnes föräldrar och deras barn. Personer som har rätt till arv om det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen.
  • Tredje arvsklassen: Den avlidnes far och morföräldrar och deras barn

Skiftet ska dokumenteras vilket ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare.

bestämma över den genom testamente.

Allmäna arvsfonden

I sista hand tillfaller tillgångarna från dödsboet den Allmänna arvsfonden.